I mittens rike
På 58:e våningen på ett femstjärnigt hotell i Shanghai håller en tysk General manager och hans Australienska fru en julfest. Ett urval av de anställda är inbjudna och en väninna till mig är en av dem. Det fikas och delas ut julklappar. Enligt tradition bor hotellets GM i en av hotellets sviter. Lägenheten är inredd med deras personliga möbler, och i hyllorna står vackra prydnadssaker som paret köpt under sina resor i Kina. En av de Kinesiska tjejerna pekar på hyllan och viskar till min vän att hon tycker att det är märkligt att de använder gammal träkarl som enbart bör brukas för att tvätta fötterna i som prydnad och en behållare för ris används som en vas osv. Det är tydligt att det är laowais (utlänningar) som bor här säger hon med ett leende på läpparna.
På en av väggarna hänger en enligt västerländska normer ”en moderiktig tavla” med självaste Mao på. Den förundrar henne även. Jag trodde inte att ni västerlänningar tyckte om Mao? Nej, gör vi inte heller.” Men varför har de ett porträtt av honom på väggen? Frågorna haglar. Ett typiskt känsligt ämne västerlänningar och kineser emellan. Ja for starters, kulturrevolutionen 69? Kulturrev vadå svarar kinesen? Har du hört talas om att många lärare och konstnärer som försökte göra revolution avrättades av Mao? Kinesen ser ut att ärligt tänka efter och säger att ja det hade hon nog hört om men visste inte att det var ett känt i världen, sen lutar hon sig närmare min vän som att hon ville viska något. Nackhåren reser sig. My dad was teacher. He not like Mao. He is dead.
Mer kaffe någon?
