andreakg

…om Svenska akademin hade erkänt detta som ett ord skulle beskrivas i ordboken ungefär som ”ändrat beteende efter en längre tid i Shanghai”.  För ”oss” som upplevt det är det en term som slits dagligen för att sätta fingret på framförallt andras nya vanor. Jag säger inte att jag har ”hittat mig själv”, snarare tappat bort mig själv och blivit omprövad. Utsatt då pjäserna på spelplanen flyttas, normen om vad som är ”normalt” total ändrats och nya (från en början aningens oklara) frestelser lockar. Det börjar med att man helt plötsligt upptäcker sig själv med att lyfta upp kjolen och rätta till strumpbyxorna på en restaurang, god forbid; peta sig själv i näsan in public, tackla kineser som försöker komma ur tunnelbanan för att komma in först och få en sittplats, köpa smycken i genren blingbling och fjädrar och facktisst tycka att det är snyggt, riskera livet genom att korsa en 6 filers highway utan ett övergångsställe till att ha med ett ägg eller en majskolv i väskan och äta som snacks på metron. Det är dags att åka hem.